riot

en inställd runda är också en runda...Jag och min cykel

Posted by Christer Forsberg Tue, June 07, 2011 18:45:50

Efter några dagars arbete, slår försommarens praktförkylning till. Pang! och jag ligger platt som ett punkterat däck på backen. Så det närmsta jag kommer en cykelrunda just nu, är i tanken. Och då kan man ju dagdrömma stort och fritt om kommande, lagom vindstilla och varma dagar.


ät migLivet, sett från sidan

Posted by Christer Forsberg Tue, June 07, 2011 18:39:02

Till sist kom äntligen den franska författarinnan Agnès Desarthes fina roman Ät mig, i min väg. Efter att ha läst om den och blivit nyfiken på boken tidigare under året, försvann den från min horisont. Ända tills nyligen och den stod och lös emot mig på bibliotekets hylla för nyinköpta böcker.

Med glupande läsaptit tar jag mig an Desarthes roman om livets upp- och nedgångar. Romanen kretsar kring den lilla kvartersrestaurangen Ches Moi, som den den kreativa, men vilsna Myriam öppnat i hjärtat av Paris. Myriam är en medelålders kvinna, som på många sätt kommit till vägs ände och måste hitta tillbaka och skapa sig en ny chans i livet.

Det är svårt att inte tycka om och ta till sig romanen. Agnès Desarhte skriver en intim, sinnlig och brännande prosa, som inte saknar humor. Historien om Ches moi och Myriam är på samma gång dråplig, absurd och ett känsligt inkännande porträtt av en människas gradvisa förvandling.
Inifrån restaurangkökets kaotiska inre, växer sakta fram en doftande och välkryddad lovsång till livet fram.
Att vara människa är inte alltid en lätt sak. Men i sanning aptitretande.


Ne Me Quitte PasEn man - två trädgårdar

Posted by Christer Forsberg Mon, May 16, 2011 11:21:59

Blog image
Framsidan av vår tomt ut mot gatan, är idag en sorglig syn. En karg grusbelagd yta, där singlet förskingrats av tidens tand. Kvar är en sorglig plätt täckt av grus. Någon matjord att tala om finns inte under gruslagret. När man betraktar det hela, kan man inte låta bli att tänka på Jacques Brel´s Ne Me Quitte Pas och textraderna om att det var helt utbrända marker där ingenting gror....
När man sättar spaden i marken är det steniga schaktmassor, man får bända upp.
Men här ska ske förändringar har vi tänkt. Förra veckan var vi ut till sommarhuset och grävde upp några ormbunkar som, förhoppningsvis ska rota sig i de planteringsgropar vi gjorde i ordning utmed staketet. Just nu ser det ynkligt ut, men det är klart att det kommer att funka.
Nu återstår än mer grävning och inom kort ska två träd pryda den här delen av trädgården. Fortsättning följer.

För sällskaps skull...En man - två trädgårdar

Posted by Christer Forsberg Wed, May 11, 2011 22:33:41

Vad är det viktigaste med en trädgård? att det är välansat, växer enligt konstens alla regler, eller att man skapar en plats för vila?
Frågan ni mig så är det så klart, en plats för vila. Och vilar sig gör man gärna sittandes vid en skön gammal trädgårdsgrupp. Så för den saken skull inleddes veckan med målning av den gamla Grythytte-ensemblen. Det som skulle gjort i vintras enligt konstens alla regler -om det inte varit för att gruppen snöat inne på landet- fick nu göras lite hastigt och kanske inte fullt så konstfärdigt som man önskat sig.
Men voilá, den mörkmurriga gruppen blev ändå som ny, med en löjligt pigg ljusgrön färg (ja färgprover är en sak, verkligheten nåt helt annat).
Så nu kan väl kanske det andra arbetet med den här lilla villa-trädgården ta vid. Nu när vi har en plats för vila och för att sitta och tänka ut de stora och omvälvande trädgårdsidéerna.Blog image

skapande och flyktberedskap...Livet, sett från sidan

Posted by Christer Forsberg Wed, May 11, 2011 15:18:05

Att förena något slags kreativt skapande arbete på hemmaplan, kombinerat med en väl utvecklad flyktmekanism och ett hus med dess ständiga behov (eller skapade behov av mig i min arbetsflykt), är ingen lätt sak ska ni veta.
Som ett litet grått moln över mig hänger en krönika av Anders Ehnmark från början av åttiotalet. Han skildrar där hur försommarprakten försöker slita honom från det nödvändiga arbetet, där han sitter på sitt sörmländska torp. Men inte hemföll han åt lättjan, försommarvärmen eller nåt annat simpelt, så som jag gärna gör. Oh no, the job must be done.

Kanske är till och med detta duttande på tangentbordet, just ett utryck för denna ängsliga flyktberedskap. Under detta fönster på datorskärmen ligger ett Cubase-projekt (hur många som helst om man ska vara ärlig) och väntar på att slutföras.
Funderar över vad som hindrar mig. Är det rädslan att slutföra och bli underkänd. Hellre då ha processen igång så att säga.
Svårt att säga. Men jag återgår till skapandet. Kanske kommer jag på svaret så småningom.

Paletti & jagJag och min cykel

Posted by Christer Forsberg Tue, May 10, 2011 23:32:00

Igår kväll blev det till sist, äntligen dags för "vårens" första runda. Trots att cykeln plockades ner i atomer när snön låg tung över vårt arma rike och var färdigservad när snön ännu låg kvar (nästan lika tung), så har det dröjt att komma ut på vägen igen.

Min racer är inget Italienskt fullblod. Möjligen ett halvblod. Italiensk ram byggd på japanska rör och japanska komponenter, med några få europeiska undantag.

Men den har gjort sitt jobb sedan mitten av 80-talet. Kanske är det trots allt värt något att ta i beaktande när man lystet sneglar på nya effektiva cyklar. Men hur bra en ny hoj än är, så kan den aldrig bli lika estetiskt tilltalande som en åttitalsracer med stålrör.
Om min luggslitna Paletti är något estetiskt mästerverk att stoltsera med, kan förvisso diskuteras. Men hur det nu än är med det, nu är premiären avklarad och vi kommer att göra vägarna osäkra resten av sommaren. Jag och mitt gamla stålrörsvrak.Blog image

Att blogga är ingen lätt sak....Livet, sett från sidan

Posted by Christer Forsberg Tue, May 10, 2011 23:15:58

Var här för några veckor sedan och skrev ett inlägg. Tänkte att det nog var dags efter år av tystnad. Måste varit kring påsk, så jag skrev förmodligen väldigt kloka och tänkvärda rader om livet och döden. Eller vad ska man tro?
allt som blev var intet. Cyberspace slukade mitt lilla inlägg och jag tröttnade ur (igen).
Så nu gör jag ett nytt försök, inte att säga något klokt om livet och döden. Snarare bara få ner ett antal tecken i den den här rutan. Som att sätta löparskorna i strartblocken typ. Förhoppningsvis exploderar jag på bloggbanan så småningom.
Men det lär väl visa sig.

I alla fall, har jag tänkt - väldigt ambitiöst- att försöka ha några nya kategorier; en hem och trädgårdsblogg ska ju alla ha nu. Jag med!
Cykelbloggen, javisst!
Politik, litteratur och musik får plats överallt i min lilla värld av vardagsuppror.

Halleluja, äntligen är nya låten mixad!Livet, sett från sidan

Posted by Christer Forsberg Wed, June 04, 2008 22:20:28

Det har hunnit bli onsdag. Veckodagarna rinner som sand mellan mina fingrar.

Sommartorpet, Uppsala på söndagen och en radda måste saker som ska fixas. Klart tiden går undan då.

Igår skulle vi mixat min nya låt som fått arbetsnamnet; Halleluja. min vackre man (alltid retar det någon).
Jag hade naturligtvis inte koll på alla filer som skulle med. Men idag blev det gjort. Ett stort varmt tack till Micke Gunnerås för tid, tålamod och kunnande.
Låten är inspelad här hemma i sovrummet, men mixad hos Micke.

Men naturligtvis hann jag inte få väg en skiva med låten till brorsan i Stockholm, han som låten är tillägnad. Nu får han den på måndag istället. Några dagar försent. Ja, han fyller ju år på lördag för tusan.

Nåväl. Den som vill, törs eller orkar kan lyssna på låten här. Den är ännu omastrad. Men vad gör väl det. Halleluja!

En kärleksförklaring till den tillåtande kärlek vi alla så väl behöver!

puss